Så är Region Kronobergs FoU-berednings (forskning och utveckling) saga all. Eller egentligen inte förrän årsskiftet, men vi har haft sista beredningsmötet. Vi antog en forskningsplan för tiden fram till 2027. Känns bra att ha ett så genomarbetat dokument när nu verksamheten går över till regionstyrelsen. Följs den planen så är Kronoberg uppe i ett snitt vad gäller regioner/landstings FoU-verksamhet 2017. Som ordförande får jag vara med och gå igenom 25 ansökningar från medarbetare om forskningsmedel, som först värderas av ett vetenskapligt forskningsråd. Detta sker nu i november. Ansökta medel är i runda siffror 6 milj kr och vi förfogar över ca 3. Vi hade ett trevligt möte med information från gäster om bl a ett samarbetsprojekt med Linnéuniversitetet, projekt Barnens bästa i Kronoberg. Två kvinnor från folkhälsoavdelningen berättade om ”Verklighetslabbet i Kronoberg”. Inspirerande nytänk men omöjligt att beskriva med ord. Det handlar om framtiden i alla fall, om innovationer och samarbeten. Ingen organisation kan lösa allt men tillsammans, privata företag - offentlig sektor - civilsamhället, finns det möjligheter, var ett tema. Jag fick blommor och snälla avskedsord. Jättefin bukett på köksbordet, överlämnad av vännen sedan många år, Charlotta Svanberg (S), som varit vice ordförande.

Ja, det var torsdagen och igår hade distriktsstyrelsens arbetsutskott intervjuer med presumtiva ombudspersoner/politiska sekreterare för V Kronoberg. Från kl 12 till 17 höll vi på och genomförde sex intervjuer. Trötta efter det men vi tre från utskottet hade en trevlig eftermiddag med intressanta människor. En intervju återstår.

Den här helgen ägnar jag åt att komma ifatt med mail, skrivarbete och läsa in handlingar till veckan som kommer med bl a heldag kommunfullmäktige. Budgetdiskussion, två V-motioner, trafikplan och cykelvägplan. Det lär ta hela dagen.

Läser med stort intresse ”Mannen i skogen” av Jens Liljestrand om Vilhelm Moberg. Det är mycket jag inte visste om Moberg, fast jag nog läst alla hans böcker, och här får en väldigt mycket politisk historia och litteraturhistoria på köpet så att säga. Komplicerad person Moberg.

Kvart över fyra, lördag eftermiddag, kolsvart ute, plus 3 grader. Ska sätta mig ute en stund. Igår kväll fin måne att titta på. Idag kompakt molntäcke.

Carin Högstedt

181117

@hgstedt

www.carhog14.se

www.maqt.se

carin.hogstedt@vaxjo.se

Plötsligt händer det! Jag är på tvådagars konferens i Växjö konserthus och det är en av de absolut bästa och mest informativa tillställningarna jag deltagit i någonsin. Samarbetsprojektet Hälsa, Humaniora & Medicin, som består av Region Kronoberg och Linnéuniversitetet, hade verkligen lyckats hitta goda föreläsare på temat ”Berätta för livet – om narrativ medicin och personcentrerad vård”. Mina valda seminarier hade rubrikerna Människan och diagnosen i den moderna medicinen, Kan skönlitteratur och eget skrivande göra oss klokare i vården? Att utveckla en kultur som stödjer delaktighet, Att lyssna i hierarkiska relationer, Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Säger inte så mycket men när det gäller diagnoser t ex så fick jag egna tankegångar bekräftade, sorterade och belysta. Fredrik Svenaeus, professor i filosofi talade mycket lugnt och resonerande om hur diagnoser förändras över tid, hur diagnoser i nuläget blivit identitetsskapande, hur lönearbete eller diagnos är det som ger mening i livet.

Under rubriken Kvinnors sexuella hälsa fick vi information om ett projekt och en app under utveckling som handlar om att föda barn på arabiska och svenska, synen på preventivmedel, på ultraljud, på att veta kön på barnen redan i magen; där skiljer sig utlandsfödda kvinnor från svenska, om en generaliserar. Betydligt högre dödstal vid förlossning/graviditet inom utlandsfödda mammor än de svenska. Vården är ojämlik. Sammantaget synnerligen intressant och ca 300 deltagare från hela landet. Mycket bra av arbetsgruppen i Hälsa, Humaniora & Medicin som verkar tvärvetenskapligt till gagn för bättre vård och även berikar humanistisk vetenskap.

Det är onsdag kväll och jag är äntligen hemma. Varit några späckade dagar med bilen på verkstad – igen! Åkt mycket buss och nu är alla ”mina” linjer omdirigerade på grund av vägarbeten. Pratade med en kvinna från Örebro idag på konferensen. Vi jämförde våra kommuner. Exakt samma trafiksituation i Örebro som i Växjö. Köer, avstängda gator p g a grävarbeten, trängsel.

Kommunstyrelsens arbetsutskott igår förmiddag innehöll inte många ärenden men bl a information från omsorgsförvaltningen om den kritik som personal, boende och anhöriga riktat mot vården på Attendos särskilda boende Vikaholmsallén. Det blev en intressant och bra diskussion på temat hur får vi förtroendevalda veta vad som pågår INNAN det står i tidningen eller hörs i Radio Kronoberg? Visade sig att rutinen i den här nämnden är att de som får fortlöpande information om något som blivit ett ”drev” (inte mitt ord) i media är ordförande och vice ordförande. Borde minimum vara arbetsutskottet ansåg jag och kommunstyrelsens ordförande var inne på samma spår. Ja, helst hela nämnden. Bemanningsbrist och kompetensbrist kände ledningen till. Självklart går det ut över vård och omsorg av de boende. Det borde vara en fråga för nämnden. Bakom alltihop ligger tomma platser på grund av LOV – lagen om valfrihet. Vilket privat företag som helst kan öppna särskilda boenden. Lagen är införd i kommunen och resultatet syns nu i tomma platser både i privata och kommunala boenden. Slöseri med skattepengar. Vänsterpartiet insåg det och röstade nej till LOV.

Den gångna helgen tillbringade jag i Gusum hos bror och svägerska. Det var trevligt och vilsamt. När jag sa att det var vilsamt, så sa min svägerska, ja, här är det slowmotion. Tänkte sedan på det. Stämmer nog. Jag skulle också kunna ha mer slowmotion och inte hetsa genom veckorna. Men nästa år så…

I morgon sista Forskning och Utvecklingsberedningen, sista mötet för i år, sista med mig som ordförande och sista ever. FoU ska in i regionstyrelsens verksamhet, som jag tidigare skrivit om. Det har inte blivit mycket bloggande på sistone. Har inte hunnit. Kvällsmöten. Igår tre timmars distriktsstyrelsemöte. Men vad intressant jag har fått höra på ”Berätta för livet!” Vilken förmån att kunna delta och få många nya insikter. Och så roligt med så stort intresse

Carin Högstedt

181114

@hgstedt

www.carhog14.se

www.maqt.se

carin.hogstedt@vaxjo.se

9 november 1938, Kristallnatten, Tyskland. Pogromer, brända synagogor, mord, sönderslagna butiker – allt riktat mot judarna, iscensatt av nazisterna. Tiotusentals av judar fördes till koncentrationsläger de kommande dagarna. Det är 80 år sedan och kanske inte så välkänt i folks medvetande. DN har artiklar idag för den som vill veta mer. Både Per Svensson och Ola Larsmo har skrivit. Namnet ”Kristallnatten” kommer sig av drivorna av glas (butiksfönster) som låg på gatorna. Tros det enligt uppslagsbok. Knappt hälften av asylansökningarna till Sverige som kom efter den fasansfulla pogromen beviljades.

I kväll 16.30 arrangerar SSU och Ung Vänster en manifestation till minne av 9/11 1938, vid scenen på Storgatan i centrala Växjö. Alla är välkomna att delta. Tillsammans ska vi stävja den antisemitism som sticker upp här och där. Igen.

Den praoelev, Sedeqa, som jag berättade om häromdagen, är verkligen en toppentjej, som engagerade sig hela veckan. Så roligt att träffa och lära känna henne lite. Igår deltog hon i vårt distriktsstyrelsens arbetsutskott, då vi gick igenom ansökningarna till vårt utannonserade arbete som ombudsperson/politisk sekreterare åt partidistriktet respektive regiongruppen. Vi planerade in en intervjudag. Med mera.

Nu är det fredag eftermiddag. I morgon åker jag till Gusum i Östergötland för att hälsa på min bror Thomas och hans fru/sambo Anne. Stannar till söndag. Ska bli så trevligt.

Ha en god helg!

Carin Högstedt

181109

@hgstedt

www.carhog14.se

www.maqt.se

carin.hogstedt@vaxjo.se

Den här veckan började med träff med en praoelev för att något introducera henne i vad hon får vara med om genom att följa mig med fler vänsterpartister i det politiska vardagsarbetet. Hon kommer från klass 9 och det är den obligatoriska praoveckan det handlar om. De får själva välja arbetsplats. Hon funderar på vad hon ska välja för gymnasieprogram och tror det blir samhällslinjen. Vill få lite ledning genom den här veckan. Vi träffas på konditori. Tjejen är 15 år, ger ett mycket moget intryck, har varit i Sverige i fyra år, talar flytande svenska, ursprung Afghanistan. Efter fikat går vi tvärs över gatan in i residenset till Destination Smålands styrelsemöte. Där får vi en genomgång av vad som hänt inom besöksnäringen de senaste månaderna; väldigt mycket besök av utländska journalister t ex. Verksamheten synes gå på högvarv. Balans- och resultatrapporter, liksom nytänk inom presentation av resultaten gås igenom. Nästa regionfullmäktige kan förhoppningsvis skrinlägga idén att upplösa bolaget Destination Småland. Jag säger det igen efter att ha sett verksamheten inifrån som ledamot i bolagsstyrelsen: Region Kronoberg får mycket hög utväxling av skattekronorna till destinationsutvecklingen. Praotjejen lyssnar intensivt.

Så har vi en stunds lunch och träffas på Region Kronoberg för ett förberedande möte av nästa, och sista, mötet med FoU-beredningen. Som ordförande träffar jag några tjänstepersoner och vi går igenom dagordningen, vilka föredragningar vi behöver m m. Här har regionfullmäktige satt ner foten och lägger ner beredningen. Området forskning och utveckling ska hädanefter hanteras i regionstyrelsens arbetsutskott. Jag ska efter nästa och sista mötet träffa förtroendevalda i utskottet för ”överlämning”. Jag är glad att vi sista mötet tar beslut om och således kan överlämna en handlingsplan för FoU fram till 2027. Den visar hur Region Kronoberg ska arbeta för att nå upp till ett rikssnitt av FoU-resultat till 2027. Vi ligger nu under i alla parametrar, t ex sjuksköterskor som forskar i sin tjänst. Det kan och ska åtgärdas och vi i beredningen har en färdig plan. Det gäller nu att FoU inte försvinner i mängden ärenden i regionstyrelsen! Vårt samtal på det här förberedande mötet var inte lätt för praon Sedeqa att följa med i. Många svåra ord och förkortningar – jag har själv problem med en del!

Så följer ytterligare ett möte. Vänsterpartiets fullmäktigegrupp träffas för att gå igenom handlingarna till gårdagens kommunstyrelses arbetsutskott och kommunstyrelsen plus lite andra diskussioner. Fyra nya i fullmäktige och de har många frågor.

Det blev alltså en mycket lång dag för Sedeqa, vilket vi pratade om igår. - Brukar det vara så? Ja, 12 timmars arbetsdag är inte alls ovanligt i mitt liv. Men det är omväxlande och det ger mer energi än det tar för det mesta. Det är ju så att kommunala uppdrag ger behov av att delta i föreningsliv och partiliv också. Det medför kvällsmöten. Vi resonerar kring detta och också den variation det finns av yrken som tjänsteperson i en kommun.

Så igår på förmiddagen gruppmöte mellan S och V i arbetsutskottet, så arbetsutskott, lunch och på eftermiddagen gruppmöte mellan S och V-ledamöter i kommunstyrelsen och så själva kommunstyrelsen. Gick rätt snabbt. Lyckades få alla med på att Trafikplanen ska upp till kommunfullmäktige, inte stanna i kommunstyrelsen.  Är det något som engagerar medborgarna (förutom kommunhuset och simhallen) just nu så är det trafiken. Så varför inte ta beslutet i det offentliga kommunfullmäktige? Jo, så blir det. Både den och cykelvägplanen på samma fullmäktige. I övrigt bl a V-motionen om en handlingsplan för tillgänglighet. Svaret på den är ett inlindat jaså. Behovet av en plan ska ”identifieras” i arbetet med Agenda 2030. Yrkade ett enkelt bifall, vilket innebär att ett uppdrag ges att ta fram en handlingsplan med mål och åtgärder för tillgänglighet i Växjö kommun. Det är tredje gången vi går till fullmäktige med detta förslag, som ingen ”vanlig” människa förstår varför inte kommunen har verkställt för länge sedan.

God nyhet – om den blir förverkligad – åtta nya lägenheter planeras för i Åryd rapporterades.

Min partikamrat Eva-Britt Svensson hade noterat att dokumentärfilmen om Stieg Larsson skulle visas på Palladium i måndags kväll. Stieg Larsson, EXPOs grundare, experten på rasistiska, nazistiska organisationer, författare av ”millenniesviten” med mera. -Kunde jag, ville jag följa med? Jovisst, det passade precis tidsmässigt efter gruppmötet. Det var verkligen en tänkvärd film, som satte sig i huvudet. Tyvärr – den samtida historian är på något sätt lätt att glömma. Eller förtränga kanske det handlar om. Bert Karlsson, Ny Demokrati, som skriker ut rasistiska slagord. Nerbrända flyktingboenden på 90-talet. Mord på flyktingar. Stieg Larsson hade stenkoll och kunde se utvecklingstendenserna i Sverige, i Europa. Men vi tar ju inte lärdom. Eller? Vad är det vi inte ser eller gör något åt idag? Som barnbarnen ska leva med och undra: Hur kunde det bli så här? Svårt att sova efter filmen.

Carin Högstedt

181107

@hgstedt

www.maqt.se

www.carhog14.se

carin.hogstedt@vaxjo.se

När Göran Greider skriver ledare i Dagens ETC (31/10) om ”En roman som ställer till det”, så blir jag övertygad om att den ska läsas; det handlar om Karin Smirnoffs debutroman ”Jag for ner till bror”, Augustprisnominerad och något utöver det vanliga om byn Smalånger i Västerbotten. En som arbetar i hemtjänsten träffar Gösta Grönlund, ”en gammpojke utan fru och barn. Ett hemman utan arvingar.” Så småningom en  gravsten utan vård. ”Han var en av många män som blivit kvar på hemstället för att någon var tvungen att bli det”. Inte så muntert men verkligheten i Smalanger såväl som många andra byar i bortundanbygderna. Ser fram mot att ta del!

Men närmast i tid ligger Jens Liljestrands biografi ”Mannen i skogen”, också Augustprisnominerad. 700 sidor om Vilhelm Moberg. Jag är medlem i Vilhelm Moberg-sällskapet, som detta år har denna på alla sätt stora bok som årsgåva. Boken kom hem i brevlådan. Moberg var en av mina favoritförfattare när jag växte upp, läste och hittade min identitet hos arbetarförfattarna. Jag förstod skillnaden på arbetare/torpare/statare och bönder/företagsägare, förstod min plats i klassamhället. Pappa var svetsare på varvet i Oskarshamn och senare arrendator på litet torpställe, ägt av staten. Jag slukade svensk arbetarlitteratur och gick sedan vidare till de stora ryska författarna, de franska och fortsatte så land efter land. Jag har mycket att tacka Vilhelm Moberg för och har nu en biografi framför mig som lär vara den första helt kompletta, om både hans liv och gärning, samtiden och livsödet.

Blev helt häpen över mängden människor på kyrkogården igår eftermiddag. Har inte haft någon grav att gå till innan. Mamma och pappa ligger i anonym minneslund i Oskarshamn. De ville ha det så. Väldigt mycket folk som sagt och så vackert. Tände ytterligare några ljus och satte en vas med blommor. Är glad att vi bestämde oss för en fysisk grav med sten och namn att kunna gå till.

Greta Thunberg, klimataktivist, 15 år, talade i veckan i London, inbjuden av brittisk organisation som ska pressa politiken att ta beslut för att rädda klimatet. De är ungefär 500 personer och beredda att använda fredlig civil olydnad och ta konsekvenserna av det, allt för att realisera Parisavtalet. I Dagens ETC (31/10) finns Gretas tal publicerat (förkortat), ”Dags att göra uppror”. I samma tidning skriver George Monbiot, brittisk författare och journalist att ”Med undantag för Costa Rica har ingen regering den politik som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under två grader, än mindre 1,5 grader.” De flesta länder driver oss mot ruinens brant, under strakt inflytande av storföretagen, menar Monbiot, en av grundarna av motståndsrörelsen i England. Hela artikeln har kunnat läsas i The Guardian.

I Tyskland deltog nyligen 6 500 personer i en aktion för att stoppa ett tåg som transporterade brunkol. Organisationen Ende Gelände (slut på eländen) stod bakom den aktionen.

Lugn vecka har passerat. Nästa fulltecknad och nu, lördag, ska jag sluta snava på dammsugaren som står mitt på golvet för att påminna mig om att göra något åt allt damm och löven som ständigt blåser in. Dags att agera.

Ha en skön helg!

Carin Högstedt

181103

@hgstedt

www.carhog14.se

www.maqt.se

carin.hogstedt@vaxjo.se