Kom bara på två ord igår till en blogg: Skitväder och förkyld. Då fick det vara. Det var verkligen ovanligt trist; kallt och regn. Inte ett plötsligt och kort regn utan ihållande. Vi satt mestadels inne och läste. Idag mycket bättre. Vi har legat och dåsat i flera timmar på playan. Nu är veckan nästan slut. Imorgon hem igen. Det var inte väldens bästa väder men avstressande och skönt. God mat. Middag ikväll blev typiska kanariska tapas med bl a sniglar. Servitören satt det kommer folk och äter där bara för sniglarnas skull Själv tycker han inte om dem. Jag instämmer.

Nu sitter vi sista kvällen på altanen och ser lite klar kvällshimmel bort mot Afrika och grannön La Gomera i dis. Färjorna till La Gomera går rätt tätt. Vi har varit där och gått runt i den lilla hamnstaden, som bl a innehåller lämningar efter Columbus mellanlandning där. Annars brukar höjdpunkte, både bildligt och boksavligt, vara att vandra upp på Teide. Flera gånger har vi gått upp i gryningen, tagit hyrbilen upp och gått de 1367 metrarna som återstår från P-platsen. Därifrån går en vandringsled uppåt. Vi har tvingats vända en gång vid Refugio Alta Vista på grund av höjdsjukesymptom. En annan gång kom vi inte upp för det var mycket snö och halt. Men så hade vi bättre tur. Snöyra sista biten och hjärtat slog (höjden) så jag tänkte: Nu dör jag. Nästa tanke: Det var det värt! Så besatt kan man bli även som amatör som bergsbetigare.

Leden upp till Teide är bekväm och inte alls farlig med branta stup. Spänstiga människor ska unna sig den oerhört vackra vandringen. Det tar 5-6-7 timmar. Linbana ner är inte fusk.

Hemma har Vänsterpartiet kommunala gruppens årsmöte ikväll. Hör inte till vanligheterna att inte delta. Imorgon kväll så här dags hemma igen och på onsdag börjar aktiviterna och mötena. Har fått en del idéer under slöandet här  denna vecka.

Carin Högstedt

150209

Väderleksutsikterna är verkligen dåliga. Och de stämmer. Idag 20 minuter sol. I övrigt moln och just nu kolsvarta moln. Vi gjorde bästa möjliga av dagen och tillbringade 4,5 timmar drygt till fots uppför ett berg, för att gå runt på en platå, där man förr odlade tomater t ex. Bevattningsledningar/kanaler finns rester av liksom stenmurar. Här har plockats sten som i Småland. Stigen upp och ner har vi gått förr. Den är dålig för fötterna: lösa stenar som lätt rullar. Uppe på platån härligt att gå och se växtligheten som är fikonkaktusar, kandelabertörel, verode, agave. Sökte upp en gammal övergiven gård med ett enormt vårdträd - och fann att någon förbarmat sig över den vackra gården, börjat renovera och vill inte att någon går förbi. De har gjort en enkel avspärrning. Såg en ryttlande tornfalk och en stenskvätta som nog var en rödstjärtad sådan. Mycket folk ute. Pratade med ett skotskt par som inte visste vart de skulle ta vägen riktigt. När vi började vandringen och gick genom Los Cristianos (ska nu börja stava rätt utan h) såg vi en storspov! Där var en av våra gamla bekanta i alla fall. Den gick i strandkanten och smalt in i stenarna. En slump att jag fick syn på den.

Vi gick samma väg tillbaka nerför berget och tog det väldigt försiktigt. En gång på detta berg var det första semesterdagens första vandring och jag halkade i sten och grus, så illa att ena foten var svullen och blå resten av veckan. Väl hemma röntgades den och det var en fraktur inne i foten, som läkte så småningom. Sedan dess är jag lite nojig för lösa stenar. Det gick bra idag och väl hemma konstaterade vi att vi gått oavbrutet  i 4 timmar och 40 minuter.

Lugnt och skönt. Det mest dramatiska hittills var gårdagens stopp i toaletten. En städerska fick vi fatt i och hon fixade fram hjälp i ett nafs. Just nu kl 20.00 här så är det drygt 17 gr och riktigt njutbart. Läser en för mig ny deckarförfattare, Peter May. Utspelar sig på Yttre Hebriderna. Dit vill jag åka!

Imorgon marknad i Los Cristianos. Det är roligt.

Carin Högstedt

150207

Sitter väl påpälsad på stora altanen på Tenriffa. Igår mest molnigt men bra vandringsväder, idag bara moln och kyligt. Tre dagar kvar - nu måste solen komma! Har strosat mycket - i timmar åt olika håll. Mycket folk överallt. Hittat lite nya områden, där vi inte varit tidigare. Tittat efter vadarfåglarna, som vi brukar se. De är så gott som försvunna. Ingen silkeshäger t ex. Den brukar vara pålitlig. Ett gäng större strandpipare är de enda vattenfåglarna förutom fiskmås. På landbacken idag koltrastar och kungsfågel. Pilfinkar finns också. Strandpromenaden växer och förskönas också med skulpturer. Sandkonsten är väl utvecklad. Nedanför vår lägenhet, i kanten på playan, ett fantastiskt verk, som vaktas dygnet runt. Det är ett slott och i fönstren tänds lyktor på kvällen.

Har mycket lektyr med oss - allt från kommunala/regionala handlingar till böcker och tidningar som blivit olästa en längre tid. Nu blir det av. Bra att kunna följa twitter - ger en snabbrapport över vad som diskuteras hemmavid. Vilket i och för sig inte är så muntert. Tror vi behöver läsa Tamas Gellerts Lasermannen, igen. En utmärkt skildring av vad som hände med beslut när Ny Demokrati kom in i riksdagen, parallellt med den fruktansvärda kriminalberättelsen. Sverigedemokraterna kommer att ha samma påverkan på politiken - det är bara ett förspel vi skådar nu - med alla förslag om tak, kostnader och tillfälliga uppehållstillstånd m m - för att ta emot människor som flyr för sina liv. Om vi inte besinnar oss och försöker se skeendet i vitögat.

Får ett mail från SIP-gänget i Växjö. De är besvikna på att fått nej från kommunstyrelsen till ett lån på några miljoner för att köpa en fastighet, som de nu hyr. -Vad ska de göra där då? -Jo, dessa fantastiska individer, Samhällsförändrare I Praktiken, vill öppna ett "tillgänglighetshus", ett aktivitetshus, ett möjligheternas hus för personer med funktionsnedsättningar/möjligheter. De har jobbat med detta i flera år och nu hittat en "one time chance" som de skriver. SIPs projekt Funkibator har pågått i flera år och gett många positiva effekter, bl a en butik med hjälpmedel för vardagslivet. Jag svarar att vi i (V) vill träffa dem om detta hus och planerna. Något liknande finns  inte i hela Sverige, det är jag säker på. Trots det - inte självklart att säga ja till ett så stort lån. Idén superbra men... vi ska tänka efter noggrant. Ett lån ska betalas tillbaka.

Klockan nästan 18.00 här. Dags att gå ut en sväng och hitta ett matställe. Vi har avverkat några av de vi själva rekommenderat i resedagböcker plus en som bekanta tipsat om. God mat överallt.

Inga revor i molnen. Playaarbetarna har staplat alla solsängar på varandra. Betyder det att de inte räknar med att de ska användas imorgon heller? Så kan det vara.

Carin Högstedt

150206

Skön dag går mot kväll. Vi gick en promenad utmed havet, i gamla hjulspår. Vi har varit här ca 10 gånger och det är femte gången på detta lägenhetshotell. Har haft för vana att åka en gång per vinter till någon kanarieö. Har varit på sex av sju öar, men vissa då bara över dagen. El Hierro har vi inte lyckats nå ännu. 1990, tror vi, var första besöket på Teneriffa. Vi jämförde när vi gick. Expoateringen har krupit längre och längre ut. Där vi 1990 hittade en stenig playa, gay- och nudiststrand, där har hotellen vuxit till sig. Jag kallade Los Christianos för "by" när jag skrev häromkvällen. Den som varit här tycker nog det är fel benämning på detta ställe med hotell på hotell. Men det finns en bykärna, en hamn och kyrka, där man kan ana något genuint. Vi gick i tre timmar, men det inkluderade lunch på uteservering  och paus i ett "stenröse" , det vill säga en rund låg stenmur som turister byggt för skydd mot vindar och för lite avskildhet.Mest moln men gott väder och aningen rödmosig hud.

Konstaterar att vi sett flera skyltar om "tillgänglig playa", vilket betyder att det finns rullstolsramper. Bra. Växjö kommun har över 40 kommunala badsträder; bara två av dem har ramp. Annars är det knepigt med tillgängligheten i ett Los Christianos som är en enda brant backe ner mot havet. Utmed havet bra, men lämnar man strandpromenaden är det värre. Vårt hotell är ett souterängbygge och vi har fyra trappor ner från receptionen till lägenheten och då är vi ändå 10-15 m ö h.

Med oss har vi rejält med kartor och vandringsböcker, fågelbok och broschyrer om vad man kan göra här. Mest nytta och glädje har vi genom åren haft av Etienne Edbergs Naturguide till Tenerife, 1987. Vet inget om denne man mer än att han gjort motsvarande om övriga öar och att det är korta skrifter med massor av bra tips om man vill ut på vandring. Det måste vara där vi hittade Mascavandringen, som vi kallar "döda-hunden-vandringen", för där vi startade låg en död hund. Enligt anteckningar i Edbergs skrift har vi gått den 1995, 97 och 01. Den är rätt knepig på sina ställen men ger en vidunderlig utsikt och gott om fåglar. Bergsgetter har vi också träffat på där. Nu finns det inte ett resebolag med självaktning som inte har en Masca-vandring med bland utflykterna. Över huvud taget har det blivit mycket fler turister som rör på sig. Tyvärr såg vi inte de fåglar, som brukar finnas, där vi gick idag. Hoppas det är en tillfällighet.

Vi har alltid skrivit resedagböcker och nu har vi med oss dagbok från 2011 och 12, då vi var här. Där har vi nämnt och berömt sju restauranger, men inte skrivit adresserna. Men fem har vi redan hittat och ska testa igen. Ja, inga stordåd idag! Ska eventuellt planera några utflykter men kanske inte. Det är det som är semester. Det störs bara av att det med jämna mellanrum poppar upp något som jag glömt att göra innan jag åkte eller något mail som skulle besvarats...Tack och lov - alldeles utmärkt uppkoppling i lägenheten! Maken L har loggat in mig på nya Smålandsposten, hela tidningen på nätet. Bra att kunna hänga med. Skymningen faller tidigt här och inbjuder till sitta och läsa Tyvärr är inte läslampor hotellvärldens bästa gren. Inte  någonstans enligt min erfarenhet. Vår altanlampa är knappt godkänd. Desto mer tid för att bara lyssna på vågorna.

Carin Högstedt

150204

Igår söndag fick jag en ingivelse och började leta efter mitt pass, som inte använts på ett år. Imorgon tisdag bär det nämligen av till Teneriffa för en veckas semester. Hittade passet och såg till min iskalla häpnad att det gått ut 19 januari. Googla, polisen, 50 före i kön på 11414. Tog dock inte så lång tid. Många ger väl upp. Vad gör man??? Bonusdotter först med rätt budskap. Polisen bekräftade. Man åker till Karlskrona, som är närmaste stället att få ett provisoriskt pass. Så före åtta idag körde jag söderut. Snö hela vägen. Hittade polishuset och själva ärendet gick på fem minuter. Tillbaka och missade ett par möten. Det gör jag även imorgon; både kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen. Det går an någon gång. Min ersättare? undrar ni. Hon är ...på semester just denna vecka. Vi har oberoende av varandra för månader sedan bokat just denna vecka. Det kan inte hjälpas. Vi kommer med full kraft att agera på fullmäktige, i de ärenden som kommer dit. Det är bland annat "ge alla tak över huvudet-motionen" av undertecknad, ombildning av hyresrätter till bostadsrätter (nej, säger vi), strategi för mottagande av fristadsförfattare och en del andra frågor plus tre-fyra interpellationer.

På grund av debaclet med passet - kunde lika gärna varit så att jag inte tittat i passet och blivit stoppad vid incheckningen - vilken nesa! - blev det stressigt värre. Fullmäktigegruppen hade möte och diskuterade skulpturen Damen med handväskan. Alla närvarande var överens om att säga nej. Huvudargumentet är att det blir fel när bara "tanten" tas ur sitt sammanhang. Fotot är konst i sig och kan gärna projiceras på någon vägg. Skulpturer på Stortorget - gärna det - och gärna av kvinnor av betydelse, vilka det finns gott om.

Som sagt; imorgon till sol och värme, förhoppningsvis. Vi bor på ett hotell som vi bott på flera gånger förr. Inget särskilt förutom med förunderlig utsikt över havet, hamnen och playan. Får se om det blir några bloggar därifrån. Annars är vi, maken L och jag, hemma igen om en vecka.

Nästan granne med oss ligger Vintersol, dit svenskar med t ex reumatism eller psoriasis kan få resa för rehabilitering. Landstinget Kronoberg drog in den tjönsten för ett antal år sedan, men nu finns möjligheten igen. I Los Christianos, som "byn" heter, dit vi ska, ser man väldigt många med rullstol och strandpromenaden har god tillgänglighet och är rejält lång.

Carin Högstedt

150202