Annorlunda dag. Tog tåget till Kalmar och besökte min brors antikvariat. Ville hämta en undanlagd bok: Från gård och by i Älghult av Liss-Eric Björkman, som skrev den 1961. Det är ”Gårds- och släkthistoriska anteckningar för tiden fram till 1700-talets början”. Märk väl; fram till 1700-talets början. Såg redan på tåget hem att jag kommer lite längre bakåt i tiden i släktforskningen med hjälp av denna bok än jag gjort tidigare, i byn Gilbonderyd. Ska fördjupa mig så fort jag hinner. Björkman redogör noggrant för sina källor och det är sådana som jag ännu inte använt som ministerialböcker, domböcker, kyrkoräkenskaper.

Min bror behövde göra ärenden och jag fick uppdraget att ta betalt om någon ville köpa något under tiden. Han visade mig hur kassaapparaten fungerar. Sa också att Lena Andersson, författaren med mera, med man/sambo skulle hämta en påse böcker och betala för den. Hennes man/sambo är bördig från Växjö och enligt min bror så känner han min make L. De båda dök upp. Lite samtal under betalprocessen. Kassaapparaten hade en tendens att flyga när lådan öppnades, stolen obekväm till max, men det flöt på. Ytterligare bekant ansikte letade i hyllorna en bra stund. Jag kände igen honom och vice versa. Lärare på Katedralskolan i Växjö, kollega med en av döttrarna. Så lite frågor som jag inte klarade ut från presumtiva kunder. Jules Verne, en titel som jag inte alls kände igen. Hittar en den på Science fiction eller var? Nej, inget där. –Jules Verne brukar jag ha på skönlitteratur, säger min bror, när han är tillbaka. Där finns en av Verne men inte den efterfrågade. Fick också någon fråga om någon författare, som jag inte kände till. Här är gott om böcker, så det är lite knepigt att hitta. Min bror har ju allt i huvudet.

Hittar för egen del Sigurd Erixons klassiska verk om Sveriges byggnadskultur, men inte idag; för tung för att släpa på tåget. Min dröm en gång för länge sedan var att bli bibliotekarie. Det blev inte så. Sedan har jag tänkt på antikvariat och antikhandel, men det blev politik för hela slanten. Skulle kanske hjälpa min bror ibland? Bara för nöjet att umgås med böcker och läsare.

Ikväll Fröken Frimans krig på TV. Ser fram mot det! Imorgon till Lund för att hälsa på bonusbarnbarnet Julia, som maken L är farfar till. Roligt och skönt med dagar som inte är inbokade med möten.

Ser i handlingarna till kommunstyrelsens arbetsutskott 5/1 att vissa av vänsterpartiets idéer kring Trafikplats Fagrabäck får positiva svar. (MP).s skrivelse besvaras enligt förslag till beslut med ett uppdrag till kommunchefen att under första kvartalet utreda hur utsläppen påverkas av Trafikverkets förslag och därtill ska ett projekt som går ut på att få fler att åka kollektivt eller cykla till jobbet startas. Bra så långt! Om detta håller så kan vår motion om att ”tänka om och göra rätt” inte avfärdas. Vår motion om en handlingsplan mot hedersrelaterat våld får positivt svar. Handlingsplan ska göras. Ett kliv framåt. Sedan finns det fler motioner från oss, som får avslag, men nu tar jag framgångarna. Om inte ännu beslutade men på god väg att bli.

Carin Högstedt

151229

Filmen Carol igår kväll – ett mästerverk i filmskapande! Vilka bilder, en ren njutning och därtill innehållsligt spännande. Bygger på en roman av Patricia Highsmith, som jag inte läst, inte visste fanns. Trodde jag hade läst allt av henne och har hennes böcker. Men inte denna. Filmen händer 1950 i USA. Kommer att bli en klassiker, som t ex Thelma och Louise. Kan bara säga: Se den!

Väl ute igen i snöslasket mitt i stan lägger jag märke till att det smattrar väldeliga. Det är inte fyrverkeripjäser eller bomber men smällare överallt, låter det som. Det är många år sedan vi i kommunfullmäktige satte in begränsningar av användandet av fyrverkeripjäser i lokala ordningsstadgan, främst för att skydda djur. Där jag bor, i ett välordnat medelklassområde, har folk på det stora hela fogat sig i bestämmelserna och håller sig till Valborg, Nyårsafton etc. Var och varannan har ju dessutom hund eller katt. I centrala Växjö ett väldigt smatter söndag kväll 27/12.

I Araby, bostadsområde från miljonprogrammet, med många arbetslösa och låginkomsttagare, har det avfyrats pjäser av olika sorter hela helgen och idag hade boende fått nog av sömnlöshet och oro; de gick till polishuset för att komma till tals med polismakten. Det gjorde jag också, för att lyssna. Alla släpptes in i värmen och tre poliser höll i trådarna. Arabyborna ställde frågor och berättad om en vardag med oro, rädsla för att gå ut, ungdomar som inte går att tala tillrätta. Det som händer just nu är kopplat till fyrverkerier som används aggressivt, men det har brunnit bilar under hösten och miljöhus. –Vi vill ha ett poliskontor, sa kvinna. Vi vill ha synliga poliser och vi vill hjälpa till.

Polisen berättar att i grunden är det ett fåtal ungdomar i övre tonåren som ställer till. Brott mot lokala ordningsstadgan går inte finka någon för, bara bötfälla. De ser gärna att fler vuxna är ute och rör sig i området och vill ha vittnesuppgifter. Satsning på fler poliser kommer. Den är försenad pga ID-kontroller med mera i Malmö.

De som gjorde sina stämmor hörda pratade om att skapa förtroende hos ungdomarna, att ge dem positiv uppmärksamhet, att det finns behov av föräldragrupper, att det vore bra att göra om hyresrätter till bostadsrätter och bygga nya hyresrätter på annat ställe. De talade också om behov av attitydförändringar och frånvarande föräldrar.

Jag blev först riktigt arg när jag läste om det våldsamma upploppet i Smp idag. Det var både raketer och stenar mot polisen i lördags kväll. Dels är det ju allmänt korkat och vämjeligt att bete sig så, dels så är det ju inte första gången frustrationen går överstyr i Araby. Kommunen får stora summor för att förebygga och hejda ett trist utanförskap. De som bor där och vill engagera sig, som har orken, borde få mycket mer av resurserna till det de vill utveckla inom området. Nu går för mycket till den gängse kommunala verksamheten. När ett gäng ungdomar ville satsa sitt eget arbete på att skapa en mötesplats för äldre ungdomar än de som kan besöka fritidsgården, så blev det nej. Det var ett ypperligt tillfälle att göra något för ”ungdomar i övre tonåren”. Ja först blev jag arg idag, sedan bara trött, när jag tänker på alla goda idéer som fallit. Betänk trångboddheten, för i! Det är klart att det behövs mötesplatser, när det inte finns plats hemma! Vi har föreslagit grannsamverkan i området. Ingen sa nej, men det blev inget. Nu kanske? Jag menar fortfarande att människor boende på Araby har stora resurser och vill engagera sig. Men det krävs initiativ att föra samman, hålla ihop, samordna, vara bollplank och det kan kommunen bidra med. Det görs mycket bra på Araby Park Arena och Familjecentralen t ex, men kraftsamlingen, tillsammans med polisen och föreningslivet, har inte genomförts. På Centrumskolan (f d Arabyskolan) finns en säger en rastfadder. Efterlys intresserade!

Efter polishuset gick gruppen arabybor till kommunhuset för att träffa kommunsstyrelsens ordförande. Jag uträttade några ärenden och sedan har Örjan Mossberg och jag färdigställt motionen om ”andrum” för Trafikplats Fagrabäck. Den är nu inlämnad. Kommer på www.vvaxjo.se senare.

Carin Högstedt

151228

Vilken strålande idé jag fick när jag såg Kristina Sandbergs tre böcker om hemmafrun Maj i bokhandeln och köpte alla tre (finns i pocket). Läst ut den första. Vilken stilistisk förmåga att använda inre monologer! Och vilken personbeskrivning av Maj och vilket dokument av hemmafruepoken, kort men intensiv som den var! Njutbart.

Igår det traditionella julkalaset hos oss på Toftasjövägen. Mycket färdigmat och inte julmat men skinka och köttbullar (platta) består liksom prinskorvarna från Älghults marknad, Ahls i Klavreström. Idag hemma. Ska se filmen Carol ikväll, maken L avvaktar. Kanske inte hans val precis.

Lite vitt idag på morgonen, nu blask. Skrivit förslag till motion om Trafikplats Fagrabäck – tänk om – tänk hållbart och skickat till fullmäktigegruppen. Idag är DÖs  (decemberöverenskommelsen) födelsedag och tidningarna analyserar vad som egentligen hände. –Ja, visst var det ett märkligt påhitt, men andades någon slags god vilja. Jag tycker fortfarande att ett nyval hade varit på plats. Men ack så jobbigt, dyrt och kanske exakt samma resultat och folk kan bli trötta på att rösta… Men rätt!

Inga möten i veckan som kommer. Ska tillbringa en dag i kommunhuset och gå igenom material, tidningsklipp, foton och annat, som har med den saligen nerlagda Jämställdhetskommittén att göra. Det ska till kommunarkivet. Bra för forskare att se vad som hände på jämställdhetsfronten i Växjö kommun, när kommittén fanns och var aktiv och vad som hänt sedan den las ner och bakades in i ”mångfald”. Det är inte givet att en särskild kommitté för frågan framåt. Kan bli en ”sidovagn” där de styrande pular in sånt som är ”kvinnofrågor” för att slippa ta itu med det. Men i detta fall vågar jag påstå att jämställdhetsarbetet gick framåt. Läste idag revisionsrapport om den ekonomiska planeringen och analysen av kommunen ekonomi. Finns mycket att säga om rapporten (PwC) som är mycket intressant. Men ett exempel på hur beslut tas utan att kostnader anges eller antyds var undertecknandet av CEMR (jämställdhetsdeklaration  i Europas kommuner och regioner). 19/11 2014 skrev Växjö kommun under efter en skrivelse från (V). Deklarationen innebär att alla nämnder och styrelser ska arbeta med jämställdhetsintegrering och analysera sin verksamhet ur genusperspektiv. Men får det kosta något? Det saknas beskrivning eller analys av kostnader. Kanske skulle underskrivandet få större genomslag om det hade ekonomiska konsekvenser? De kan ju dessutom vara positiva!

God fortsättning!

Carin Högstedt

151227

Härlig juldagsvandring i Fyllerydsskogen, nästan tre timmar och 1 mil säger maken L, 2 säger jag. Vi gick från Toftasjövägen genom Sandsbro och delvis på ”trestugespåret”  till Norrastugan och därifrån på elljusspåret och stigar till VAIS-torpet och sedan via Rydet och utmed golfbanan hemåt. Det är i alla fall minst 12-13 km. Enda djurlivet en ekorre. Ömsom sol, ömsom regnskurar och hagel. Fin skog bitvis. Svenska kyrkan har avverkat en hel del. Ligger timmertravar och luktar gott. Rätt så många ute och promenerade. Gott om motionärer som springer i proffskläder. Träffade ett par som ville prata politik. Mannen sa att han var chef för bygget av Fagrabäcksrondellen för 30 år sedan och att dåvarande Vägverket gjorde den enfilig som ett försök. Detta försök har alltså pågått i 30 år!? Gör den tvåfilig menade han. Precis. Istället för tre rondeller och flera hundra miljoners kostnader, intrång i naturreservat med mer – gör om, gör rätt! Tänk hållbart, småskaligt och fossilbränslefritt! (MP) har tänkt till vad jag förstår. De har en skrivelse till kommunstyrelsen som hävdar ungefär detsamma som (V). För att fullmäktige ska få ta ställning till den synnerligen storskaliga Trafikplats Fagrabäck, så ska (V) lämna in en motion i denna vecka, om jag får råda. Blir orolig när jag ser att Trafikverket (väl?) satt ut en massa pinnar i området som ska bli trafikplats. Redan på gång?

Julafton i Gasslanda var fylld av fika och mat, stim och stoj. Barnbarnen var jätteglada över sina presenter. Mycket med Star wars, spel och böcker. Mina armbandsklockor föll dem också i smaken, liksom maken L.s presenter, inköpta i Sydafrika. Jag hade önskat mig Sara Granérs ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera”. Döttrarna hade uppfattat detta. Därtill ville jag ha nya kastrullunderlägg. Tänkte att det kan ju inte kosta särskilt många kronor. Får ett paket från Svenskt Tenn med underlägg (för varma grytor) och en tillhörande bricka, design Josef Frank! Får hänga dem på väggen istället för ha under grytor. Döttrarna är magnifika ibland.

Julaftons förmiddag satte jag mig på altanen med en julmust och mammas stora tomteglas, okänt ursprung men kanske bort mot 75-100 år. Eller inte. Hur som helst arvegods. Ser en fågel i sjön som avviker mot änderna. Konstaterar med hjälp av kikare att här är en knipa. Tar fram en av fågelböckerna för att göra en notering och ser att förra året på juldagen har jag antecknat en knipa i Toftasjön. Lite roligt. Samma knipa som firar jul i denna sjö?

Läser SvD.s näringslivsbilaga från igår. Toppar med Andreas Cervenkas julkrönika. ”Att börja se människor som människor – se där en julklapp som är alldeles gratis”. ”Att se människor som människor och inte som kostnader. Det är en julklapp som alla förtjänar.” Det är på gränsen till klyschor – eller borde vara. Milde tid, ska detta budskap behövas i Sverige 2016? Svaret är uppenbarligen ja! Med tanke på det som händer, det som skrivs, det som sägs, det som väcker oresonligt hat och till och med mordlusta, så, ja, människor är människor och vi föds inte med en prislapp stämplad i skinnet. Tack och lov. Men många stämpeldynor är i farten just nu.

God fortsättning!

Carin Högstedt

151225

Dan före dopparedan. 8 gr plus. Snart dags för maken L.s och min julaftonslunch. Vi tjuvstartar av tradition. Om vädret medger sätter vi oss på stenbänken nere vid sjön ikväll en stund. Och bättre väder för det går inte att få än detta. Imorgon ut på landet till barnbarnen, där det samlas en hel del nära och kära. Alla bidrar till maten. Mina pannbiffar, min skinka och hembakat bröd ska med.

Kopplar av denna dag med att läsa en revisionsrapport av pwc, ”Granskning av den långsiktiga planeringen och analys av den ekonomiska utvecklingen”, Växjö kommun. Som kommunstyrelseledamot med uppsiktsplikt (hittar inte riktigt rätt ord just nu) är jag mycket intresserad, även i opposition har en ansvar. Har bara läst sammanfattningen. Revisorerna har jämfört Växjö med andra kommuner i den storleken. Vi har mycket att lära: Längre perspektiv, 10 år föreslås, högre resultatnivåer, koncernövergripande omvärldsanalyser brister, konsekvensanalyser likaså… Bra att läsa under helgen. Bra att revisionsrapporter tas fram och att dokument och prognoser ses utifrån. Det botar eventuell hemmablindhet.

Alla jular var inte lika trevliga när jag växte upp. En julaftonsmorgon, 1962, dog min morfar. Det blev en annorlunda jul för mormor och oss alla. I julaftonens plikter ingick under många år att hälsa på farmor och farfar och mormor och morfar i deras respektive hem på förmiddagen. Ibland lyckades vi. Ibland fick vi inte igång bilen. Det var på den tiden, när bilar var väderkänsliga. Om vi kom fram till farmors, så fick vi världens godaste grynkaka. Det var julmat där liksom grynkorv.

Önskar alla läsare en skön helg! Har precis blivit medlem i Civil rights defenders, som står för visionen: ”En fredlig och säker värld med frihet och rättvisa för alla”. Precis, varken mer eller mindre. Det ska vi arbeta för 2016 och framåt!

Carin Högstedt

151223