”Sverige bör lära av andra” är rubriken på Tove Lifvendahls ledare i SvD idag. Det känns hugnesamt efter det skyfall av ”Sverige” som bäst på allt, utom
möjligen festivaler och integration, efter ett enda crescendo av ”Jag älskar Sverige”, som öst ut från Almedalen och partiledarna en hel vecka. Lifvendal skriver om att vi kan lära av Kanada vad gäller flyktingpolitik
och integration. Tål att läsas. Vad jag förstår (var på studieresa i Toronto med omnejd för ett antal år sedan ) så är bakgrunden till alltihop att hela landet är överens om att mångfald är
positivt. Det synsättet för förhärskande. Det är det inte i Sverige.
Jag älskar Sverige. Men efter den här veckan kommer jag inte att skriva eller säga det. Det blev
bara för mycket nationalism. Jag älskar dessutom andra platser: Parc Les Ecrins i franska Alperna, där jag kan känna många stigar under fötterna efter att ha vandrat otaliga gånger utmed, upp och ner. Bara ett exempel.
Anna Kindberg Batra talade igår och jag lyssnade, lite motvilligt. Började med ”svenska värderingar”. ”Den som inte arbetar sviker svenska värderingar.” Värderingen
att arbeta och göra rätt för sig är alltså inte ens nordisk eller europeisk. Sa inte Annie Lööf (C ) att de svenska värderingarna är universella? Människors lika värde? Barnkonventionen? Mänskliga
rättigheter? Nog är de universellt omfattade på det stora hela.
AKB tog upp festivalerna och sexuella trakasserier, våldtäkter. Sexuella ofredanden på festivaler och liknande
ökar. Om reellt (fler festivaler, fler besökare) eller att vi är mer benägna att anmäla är alltid svårt att veta. Det är inget nytt. Alla vi som rörde oss på liknande tillställningar för 50 år
sedan vet att det var inte riskfritt. Vi var alltid två tjejer. Men skammen låg på oss, om något inträffade. ”Nej är nej”, säger AKB och har med det väl tagit ställning för en samtyckeslag,
som Sexualbrottsutredningen snart lägger fram. Finns där då också det nya att skapa en ny brottsrubricering: Grovt sexuellt ofredande, minst 9 månaders fängelse och utvisning? Eller dök det bara upp igår?
AKB vill ha ”flyktingpaus”, NATO, EU ska göra rätt saker, långsiktigt hållbara finanser, 0-tolerans mot dåliga skolor, förstajobbetanställningar, krav att delta i SFI
för at få asyl, ”ingen ska skolka sig in i Sverige”.
Vann hon Sverigetävlingen? Den som säger Sverige flest gånger i sitt tal får kanske en guldstjärna. Men
av vem?
En bra sak i AKBs tal. Hon berättade om ett gäng ensamkommande som börjat etablera sig i Visby. Lärde sig svenska, var med i fotbollslaget osv. DÅ ska de flyttas. Jag håller
med. Barn/ungdomar som snabbt rotar sig och är på väg att komma hem – de ska inte flyttas runt i onödan.
Nu till Bergveckan i eftermiddag. Men också skriva en interpellation
om nerläggning av projekt Näktergalen. Näktergalen finns i flera länder och är ett mentorsprojekt mellan universitet och grundskolan, i Växjös fall mellan Linnéuniversitetet och Växjö kommun. Det har pågått
i sju år och gett 300 studenter och lika många barn möjligheter att träffas och prata med varandra. Sådär 3 750 möten har det blivit.
Först har Integrationsberedningens
ledamöter Oliver Rosengren (M) och Magnus P Wåhlin (MP) skrivit insändare om att Växjö kommun ska bli bästa integrationskommunen. Så kommer två svar på det och berättar ingående om Näktergalens
betydelse för barn, studenter, integration och framtiden. Värt några frågor i fullmäktige.
Dädesjös föräldrar överklagade rektorns och utbildningsnämndens
beslut att flytta barn från Dädesjö till Braås. Överklagningarna prövas individuellt. En förälder har fått rätt hittills. Grattis! säger jag, ensam bland politiker som hävdade att det gick inte
rätt till. Förändringar kan vara nödvändiga, men föräldrar och barn ska vara delaktiga i processerna.
160710
Carin Högstedt