Höstlovet slut.
Fredag. Ingen bra start på denna dag. Låg och drog mig lite längre i sängen. Då startar Tassi proteströrelsen och börjar vässa klorna på sänggavlar med mera. Hon vet att hon inte får. Men hon vet också att jag ger mig och går upp för att göra frukost och att i de bestyren ingår att hon får första skrovmålet för dagen. Hon följer nogsamt mina fötter för att se att jag gör rätt saker i rätt ordning: toaletten, äggen i kastrullen, sedan kommer hennes mat. För stora avvikelser och hon biter mig lätt i tårna. Idag full cirkus med klovässning. Sedan lugnt. Jag kom upp, många tidningar på fredagen. Tidningsutdelaren tyckte väl jag hade nog med Växjöbladet Kronobergaren, DN, SvD och Dagens ETC. och stoppade inte i Smålandsposten. Fy fasen. Läste på nätet. Inte samma sak. Men kors i taket. När jag anmäler utebliven tidning så kommer jag fram till Viktoria, som inte är en robot! Hoppas jag.
Så skulle jag lägga mig med tidningarna efter frukost. Det tar sin tid med alla dessa nyheter. Letade efter telefonen för att ha till hands. Letade. Letade. Visste att den var i lägenheten. Fast till slut tvivlade jag på det och mitt förstånd. Så gick jag bakåt i bästa detektivstil. Vad hade jag gjort? Jo, jag hade ju haft fulla händer med saker som skulle till olika ställen, korv, ost, tidningar, disk och mobilen. Detta att göra minst två saker samtidigt. Sitter i sedan småbarnsåren. Visst. Telefonen låg i kylskåpet ihop med ost och korv. Med ljudet avstängt.
Ute blommar kaprifolen, pelargoner och diverse andra växter. Sju plusgrader ikväll. Ingen fara för något på altanen.
Bara att konstatera. Höstlovet är slut och jag gjorde kanske en fjärdedel av vad jag planerat på de ”lediga” dagarna. Att bli gammal är att bli långsammare. Det är ett svar. Men jag har också umgåtts med barnbarnen. I eftermiddag med dotterdotter och så kom hennes moster också. Vi jobbade med hennes förberedelse för prov i historia. Franska, amerikanska revolutionerna och Napoleon. Jag måste säga att jag är imponerad av vad de lär sig nuförtiden. Mostern, som är lärare, fick upp farten och vi lärde oss mycket alla tre. Rörde åk 8.
Dagen annars fylld av vad Smålandsposten skrivit om en omsorgstagare inom LSS, som IVO uppmärksammat. Han finns på ett kommunalt boende. Han har låsts inne och befunnits i en miserabel sanitär miljö. Jag sitter i Omsorgsnämnden. Jag vet ingenting. Jag får alltför ofta veta negativa saker genom media. Något är grundläggande fel i nämndens arbete. Jag har gjort skrivelse om att se över delegationsordningen, men fått nej på det. Om ingenting ändras kommer det alltid att vara så här. I bästa fall upptäcks vanvård. Men det är slumpmässigt. Det finns mycket svåra situationer och för att möta dem behövs väldigt mycket mer kompetens till de som är satta att sköta dessa människor, som förvisso kan vara svårhanterliga. Jag känner mig som så ofta vanmäktig i denna roll jag har som ledamot i Omsorgsnämnden. Jag blir helt frustrerad av att få veta det ena efter det andra via media och inte i min roll som ordinarie i nämnden. Jag vet att t ex hemvården upplever att de får ta hand om alltfler med diagnoser som de inte har utbildning för och upplever som svåra. Om det ska fortsätta att fler vårdas hemma för alltfler sjukdomar så måste utbildningen också följa med.
Trevlig helg!
Carin Högstedt
Växjö 20211105
@hgstedt
carin.hogstedt@vaxjo.se