Olof Palme, fortsatt trauma? värdering av vittnen, tyst minut, tillit förlorad, skolavslut, skräp
Onsdag 10 juni 2020, dagen då mordet på Olof Palme skulle få sin lösning, 34 år senare. Onekligen spännande. Lyssnade på presskonferensen. Nej, inget vapen hittat och tydligen omöjligt att koppla vapen och de tillvaratagna kulorna. Eller rättare sagt: mer än 700 vapen har testats men inte med säkerhet kunnat kopplas till kulorna. Stig Engström, ”Skandiamannen”, pekas nu ut. ”Bevisen” finns i utredningen från närmaste tiden efter mordet. Kan nog vara rätt, kan vara fel, enligt mina lekmannamässiga bedömningar. Jag tror inte sista ordet är sagt. När jag hör åklagaren berätta om vad de stöder sig på, så är det ju helt enkelt ett sågande av hur vittnesmål behandlades när det begav sig. Speciellt den kvinna, Yvonne finskt efternamn, som gav en utförlig beskrivning av mannen hon såg springande nära mordplatsen (stämmer med Stig Engström), men hennes vittnesmål sorterades bort på ett tidigt stadium. Men Engström virrade runt i media och uttalade sig som ögonvittne. Kan detta missgrepp ha med synen på kvinna-man att göra? Det är ju som sagt rätt länge sedan. Vid tiden för mordet arbetade jag som lärare i Svenska för invandrare (SFI) med nationaliteter från olika håll i världen. Av dem lärde jag mig att Palme var mycket högt aktad i stora delar av världen, mer än jag föreställde mig utifrån svenskt perspektiv. Således började vi skoldagen efter mordet med en tyst minut. En del av tilliten till svenskt samhällsliv gick i och med mordet förlorad för gott. Faktiskt.
Agendas partiledardebatt i söndags tyckte jag var givande och med bra debattledare, som krävde svar och fick en del i alla fall. Bra att alla nu erkänner att äldreomsorgen är misshandlad, anorektisk, söndersparad, konkurrensfanatiskt behandlad, ja, skattesänkningar har gått före äldreomsorgen, utan tvekan. Bra att det är någorlunda enighet om det, men det krävs resurser för att ändra och det lär bli en het fråga. Ord är en sak – folk dör ju! – men tro inte att all personal som behövs och ska ha fasta anställningar och värdiga löner – tro inte att det kommer från himlen. Det krävs resurser, stora sådana. Ulrika Lindahls ledare i Dagens ETC igår (9/6) är en utmärkt sammanfattning av läget i äldreomsorgen i Sverige.
Gjorde en insats några V-partister i söndags och plockade skräp för tredje gången på senare tid. Fick ihop tre stora säckar plus en stor masonitskiva och en cykel, som – troligen stulen – låg lite gömd i ett dike. Den senare tog vi inte med oss, men anmälde fyndet till polisen. Trevligt göra tillsammans, men efter 1,5 timmar värker handled (griptången) och andra leder, så då är det dags att sluta. Nu är det paus för den aktiviteten. Gräset växer så det döljer skiten.
Bättre väder igen och två dagars bad. Fortfarande kyligt i vattnet. Igår skolavslutning här. I år ingen samling på skolgården med alla föräldrar och anhöriga. Men vi samlades hemma hos barnbarnen, de allra närmaste, och åt tårta på verandan. Barnen gick ut femman och sexan i Sandsbro skola. Härlig eftermiddag med vackert väder. Sedan möte med V Kronobergs styrelse via länk. Så spaning efter igelkotten. Ca 21.00 kom två kottar, jämnstora. Hungriga. Inte särskilt goda vänner. Gick åt varsitt håll efter mat och dryck.
Carin Högstedt
20200610
@hgstedt
carin.hogstedt@vaxjo.se