Julminnen, rosa, häxan, uteväder, Samarkand

Äntligen hemma efter hektisk dag. Först lite julminnen. Mamma och pappa stöpte ljus, när jag växte upp. Ljusmassan bestod, vad jag förstår, av stumpar från brända ljus. Varje år hörde jag pappa ta en röd stump och säga: Ah, det kan ju inte göra något, och slänga den i den vita massan. Och så kom det sig att vi hade rosa ljus varenda jul. När jag tänkt efter varför julen blev så positiv för mig, så har jag funnit ut att pappa blev aktiv i vardagssysslorna i hushållet; i städning och fejande. Det var inte så till vardags på den här tiden. Till julhögtidligheterna hörde att putsa kopparbunkar, kittlar och kaffepannor. Föräldrarna samlade och med tiden blev det många saker och allt skulle putsas till julen. Så en kväll inför helgen bar pappa och jag ut alla sakerna till snickarverkstaden som låg över vedbon i en byggnad på torpet med hönshus i ena änden och sädesmagasin i andra. Här putsade vi med all kraft med Häxans putsmedel (finns fortfarande) och jag fick ta hand om de mindre krävande bunkarna som inte hade alltför mycket dekor. Denna arbetsgemenskap var värdefull för mig och är en del i den positiva nimbus som julen har för mig.

Gjort många turer idag med utdelning av flygbladet som å ena sidan är (V)äxjös kommunnytt, å andra är tips och adresser för den som vill bidra till trygghet för fler och en human flyktingpolitik. Har dessutom förberett brödbak imorgon. Hört på radion från och till om ID-kontrollerna, som startar 4 januari. Ingen verkar kunna tala om hur det ska gå till.  Flygbladen på Grand Samarkand gick snabbt åt, även om många just ikväll satsade på storhandel och var helt överlastade. Lite kris här på Samarkand; Parkeringen smockfull. Första bladet jag delade ut möttes av: ”Ja, tack. Jag håller på er.” Den repliken satte min inställning till att prata med folk på detta köpcentrums parkering. Positivt. Men just idag var många stressade och hade köplistor i högsta hugg. Det var en test idag att dela blad här och det blir en fortsättning, om jag får bestämma.

Nu se lite nyheter i avvaktan på På spåret. Förstår av vissa twittrare att det är hopplöst ute med det programmet. Men vi är många som uppskattar det! För mig ett av få TVprogram jag ser.  Det är sommarvärme ute. Nio grader när jag tittade senast. Ungefär som i juli 2015. Blir till att sitta ute den här helgen. Tur att vi bestämt att ha trädgårdsmöblerna kvar.

Carin Högstedt

151218