Mer om mötesfrid och platser

Blå himmel, svalorna svischar, fikonträdet växer och julkaktusen, lycklig över att få vara på altanen, blommar. En julstjärna har börjat röra på sig och grönska här ute. Lite Provence är det. Vacker kväll igen.

Ströläser i Rut Berggrens bok om Kata Dalström och hennes tid, Agitatorn fru Kata. Letar efter en särskild händelse men hittar inte just den, men ringar in den. Jag vet att Kata var i Växjö i början på 1900-talet och att hon häktades för - troligtvis - uppvigling. Jag minns bara inte vilken min källa är. Har googlat och fått tips av snälla vänner. Ett tips var den nämnda boken. Här hittar man kapitlet om Religion och politik med underrubriken "åtalsraseriets år". Året är 1908. Kata var på turné i Blekinge och Småland. I Vetlanda upplöstes mötet av "en liten landslänsman". I Ronneby fanns borgmästaren med på mötet. Han reste sig och skrek att mötet skulle upplösas, för Kata hade smädat riksdagen. Vad hade hon sagt? Jo, "det blir ej människorna som rösta - utan deras får och kor och hästar och penningepungar". Hon angrep alltså den graderade rösträtten. Två månaders fängelse blev domen men i hovrätten frikändes hon. 1909 förbjöds hon att tala på allmän landsväg i Älvsborgs län! Ibland användes djungeltelegrafen för att båda till möte. Kata stod på en stubbe i skogen och anmodades tala till buskar och träd, som plötsligt började röra på sig.

Lite mer än 100 år har gått och sedan dess har arbetarrörelsen byggt upp mötesplatser för demokrati, för möten, bildning, kultur  och fester. Låt oss fortsätta med det. Boken är absolut läsvärd och ger en bild av en fantastisk agitator. Vilka medel hade hon använt idag, tro? Twitter? Jag är inte ironisk.

Carin Högstedt

140721