Träffar med Kommunal, besök på myndigheten, corona, anhörigvård, livet som USK
Det blå täcket utanför altanen är på väg upp. Det är scilla m fl blå tidiga blommor. Var ute och räfsade löv igår för att de ska få växtrum. Ska fortsätta idag. Lågtryck, stormvarning i sydsverige, grått. Många jag träffar pratar om bristen på sol som ett kännbart problem.
Träff med Kommunal i måndags. De hade kallat in några personal för att berätta om sin arbetssituation som personlig assistent och undersköterska (USK). Mycket bra form av möte och dialog. Vi var fyra från (V) som lyssnade och frågade. Tyvärr hade jag bara en halvtimme till förfogande, men den halvtimmen fylldes av en berättelse om livet som USK på ett boende, som sitter i minnet. Det är otroligt vilka påfrestningar som medarbetare får utstå i nerskärningarnas spår. Frågan är om det ens på lite sikt sparar ett öre.
Jag fick bryta upp från Kommunal och istället bege mig till omsorgsnämndens myndighetsavdelning, där hela nämnden var inbjuden till information. Sammantaget var vi sju som kom (av 30 möjliga). Vi fick info om Socialtjänstlagens tillämpning, om LSS-lagen (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) och om avgifter inom omsorgen. Mycket bra information! -Ja, verkligen bra föredragningar vi fick! Vi drog över de två timmarna med 45 minuter genom att ställa frågor. På denna avdelning fattas alltså besluten om vilka som får särskilt boende eller inte, om vilka som får hemtjänst och i vilken omfattning, vilka som får hjälp inom LSS-lagen med gruppboende, ledsagning, assistans… Mycket grannlaga arbete! Följa lagar, följa lokala tillämpningsföreskrifter och tillfredsställa de sökande, som naturligtvis inte söker hjälp och stöd, om de inte behöver! Det är ju inte roligt att vara beroende av andra för att ens dagliga liv ska fungera. ”Ingen söker för tidigt, men ofta för sent”, sa en tjänsteperson inom förvaltningen vid ett tillfälle. Den meningen har jag lagt på minnet. Hon visste vad hon pratade om; anhöriga som totalt sliter ut sig och själva blir sjuka anhörigvårdare.
Jag noterade att på fråga om vad LSS-handläggare skulle vilja förbättra, så var svaret inne på att bättre kommunikationsstöd skulle vara bra. Det handlar om de som inte kan tala eller skriva t ex. Hur få reda på hur den personen mår? Eller vad hen vill göra? Finns metoder och hjälpmedel men alla i den verksamheten behöver få kunskaper om möjligheterna. Samma dag hade jag skickat en skrivelse på det temat till nämnden om hur alla barn ska kunna komma till tals, vilket Barnrättslagen säger att de ska. Hoppas på positivt svar.
För varje dag som går blir jag mer och mer övertygad om att Växjö kommun har ett stort uppdrag framför sig att bygga bostäder som kan tillgodose alla behoven av olika boendeformer: Servicebostäder, trygghetsbostäder, gemenskapsboenden, hospice – mellanformer för olika behov i livet. En analys av bostadssituationen, behandlad på kommunstyrelsen i veckan, bekräftar allt vi sagt och skrivit om detta. Bra läsning som jag bara skummat ännu så länge.
Som alltid har jag P1 på när jag sitter och skriver. Lyssnar med ett öra. Mycket corona! Väldigt mycket corona! Visst blir jag påverkad. Börjar fundera på att jag ska till Stockholm på lördag och att jag tillhör riskgrupp på grund av ålder. Men det är ju så varje dag med eller utan corona. Det har aldrig avhållit mig från att åka till Stockholm och ska inte nu heller. Tvärtom. Ser fram mot tågresan (om tiden hålls), promenaden till Riksförbundet Noaks Arks lokaler på Östermalm och sammanträdet där med ombud från hela landet. Det är ett extra årsmöte för att ta beslut om nya stadgar, som jag m fl har arbetat intensivt med att ta fram.
Men innan dess en träff med Lärarförbundet, V Växjös styrelse och i eftermiddag en arbetsgrupp inom kommunala gruppen för stöd och omsorg, sociala frågor. Tur att allt känns meningsfullt!
Nu har faktiskt solen tittat fram flera minuter!
Carin Högstedt
20200311
@hgstedt
carin.hogstedt@vaxjo.se