9. feb, 2020

Fladdermöss, 3 000 mygg, Grand hotel, Dackes döttrar, ÖB, partiledarskap, islossning

Söndag morgon. 4 plusgrader. Ingen is på hela vintern, hittills. Kan inte minnas att vi har upplevt det på de 33 är som jag har bott i denna lägenhet med Toftasjön utanför. Längre eller kortare tid har sjön varit frusen. Jag har alltid sett fram mot islossningen. Det betyder vår. Naturen är inne på samma spår: Det blommar, växer, slår ut. Nu.

Läste noggrant en artikel i SvD till frukost. Om fladdermöss, coronavirus och smitta. Per Kudo har skrivit, Alexander-Rauscher gjort grafiken. Sammanfattningsvis: Det flygande däggdjuret fladdermus är ca 65 miljoner år gammal och kan ha samlat på sig mycket virus. Det tros ligga bakom flera epidemier och så även corona. Även människan bär på virus, som vi oftast inte blir sjuka av. Eftersom människan gärna vill peka ut någon som skuld- och smittbärare, så har fladdermusen kallats ”människan värsta fiende”. Men som alltid är människan sin värsta fiende. I det moderna Sverige har fladdermössen svårt att hitta boplatser på grund av fasadbelysningar, motorvägar och avsaknad av våtmarker. Om inte människan i andra delar av världen börjat stänga in fladdermöss på matmarknader med andra djur, ätit dem dåligt tillagade eller använt dem i medicinska syften, så hade inte viruset spridits till människan. I Sverige håller fladdermusen borta vissa insekter, vilket vi kan vara glada för. En fladdermus kan äta runt 3 000 mygg på en kväll.  Till exempel. Artikeln rekommenderas!

Björn Wimans söndagskrönika i DN om ”Flygplanet som fick klimatångest och landade i ny värld” tar på något sätt vid och fortsätter om klimatförändringar, som rubbar balansen mellan djur och människor. ”Ju mer åverkan vi gör på miljön, desto troligare är det att vi stör ekosystemen och skapar nya möjligheter för nya smittor och sjukdomar att spridas” (källa: BBC).  Wiman skriver också om Sara Parkmans album ”Vesper”, som fått DNs kulturpris och tydligen är något alldeles extra, musik ur den nya existentiella situationen i världen, enkelt uttryckt ur klimatångest.

Trevligt möte med ”Dackes döttrar”, ett nätverk som skapades under 90-talet mot angreppen på offentlig sektor och alldeles särskilt kommuner och landstingen. Statsbidragen skars ner hänsynslöst. Eva-Britt Svensson (då S, nu V), Lena Johansson (MP) och jag fikade på bibblan och tittade förundrat på Lenas digra pärm med pressklipp och dokument, som vi skickade till riksdag, regering, finansminister, media och ja, till ÖB, Överbefälhavaren. Det senaste hade jag glömt. Vi skrev alltså till ÖB om det faktum att sexuella övergrepp, våldtäkter, används som vapen i krig. Ett brev med ett tydligt och upprört budskap om något som inte var nytt under denna tid och kriget på Balkan, men kanske kom fram till allmän kännedom. Vi kopplade övergreppen till pornografin. Helt rätt. Ju mer vi läste och tittade, desto mer undrade vi:  Hur orkade vi, hur hann vi med – och vilken medial uppmärksamhet vi fick! Vi hade presskonferens på Grand Hotel i Stockholm och KommunAktuellt (nu Dagens Samhälle) gav oss stort utrymme. Då hade vi fått audiens hos – inte finansministern - men en statssekreterare, som inte lyssnade eller förstod. Han var fullt upptagen med finanskrisen och valutor som flödade. Det kändes som vi satt mitt i floden och störde.

Har lite digital kontakt med person som också släktforskar och vi har vissa anfäder/mödrar gemensamma. Fick fråga om jag hade uppgifter om en ung kvinna som var född 1907, for till Amerika 1923 och så försvann. Vad hände? Efter att jag uppdaterat mitt program, släktregistret Ancestry, så hittar jag flickan i Illinois: Gifter sig 1925, bara 17 år. Får barn 1926, som avlider knappt två månader senare. Mamman död 1926 (har ej datum ännu). Tragiskt öde, så vanligt för 100 år sedan. Kanske något med förlossningen? Eller TBC? I alla fall fantastiskt att hitta svar på vad som hände 100 år senare inklusive var hon är begravd.

Tittade lite förstrött på mellon igår. Rätt låt vann!

Ulla Andersson sa slutligen nej till partiledarskapet. Tråkigt men förståeligt också. Aktuella nu är Nooshi Dadgostar och Tamara Spiric. Känner inte Nooshi. Tamara har jag haft att göra med i något sammanhang – SKL kanske (Nu Sveriges kommuner och regioner). Mycket trevlig och positiv att ha att göra med. Men hon har ännu inte sagt sig kandidera. Båda har bakgrund i kommunpolitik. Det är en bra grund att stå på. Det är där välfärden utförs. Dackes döttrar hade och har helt rätt.

Carin Högstedt

20200209

@hgstedt

www.carhog14.se

www.maqt.se

carin.hogstedt@vaxjo.se