3. nov, 2018

Greider, Liljestrand, Smirnoff, Moberg, Smalånger, Thunberg, Monbiot, Allhelgona

När Göran Greider skriver ledare i Dagens ETC (31/10) om ”En roman som ställer till det”, så blir jag övertygad om att den ska läsas; det handlar om Karin Smirnoffs debutroman ”Jag for ner till bror”, Augustprisnominerad och något utöver det vanliga om byn Smalånger i Västerbotten. En som arbetar i hemtjänsten träffar Gösta Grönlund, ”en gammpojke utan fru och barn. Ett hemman utan arvingar.” Så småningom en  gravsten utan vård. ”Han var en av många män som blivit kvar på hemstället för att någon var tvungen att bli det”. Inte så muntert men verkligheten i Smalanger såväl som många andra byar i bortundanbygderna. Ser fram mot att ta del!

Men närmast i tid ligger Jens Liljestrands biografi ”Mannen i skogen”, också Augustprisnominerad. 700 sidor om Vilhelm Moberg. Jag är medlem i Vilhelm Moberg-sällskapet, som detta år har denna på alla sätt stora bok som årsgåva. Boken kom hem i brevlådan. Moberg var en av mina favoritförfattare när jag växte upp, läste och hittade min identitet hos arbetarförfattarna. Jag förstod skillnaden på arbetare/torpare/statare och bönder/företagsägare, förstod min plats i klassamhället. Pappa var svetsare på varvet i Oskarshamn och senare arrendator på litet torpställe, ägt av staten. Jag slukade svensk arbetarlitteratur och gick sedan vidare till de stora ryska författarna, de franska och fortsatte så land efter land. Jag har mycket att tacka Vilhelm Moberg för och har nu en biografi framför mig som lär vara den första helt kompletta, om både hans liv och gärning, samtiden och livsödet.

Blev helt häpen över mängden människor på kyrkogården igår eftermiddag. Har inte haft någon grav att gå till innan. Mamma och pappa ligger i anonym minneslund i Oskarshamn. De ville ha det så. Väldigt mycket folk som sagt och så vackert. Tände ytterligare några ljus och satte en vas med blommor. Är glad att vi bestämde oss för en fysisk grav med sten och namn att kunna gå till.

Greta Thunberg, klimataktivist, 15 år, talade i veckan i London, inbjuden av brittisk organisation som ska pressa politiken att ta beslut för att rädda klimatet. De är ungefär 500 personer och beredda att använda fredlig civil olydnad och ta konsekvenserna av det, allt för att realisera Parisavtalet. I Dagens ETC (31/10) finns Gretas tal publicerat (förkortat), ”Dags att göra uppror”. I samma tidning skriver George Monbiot, brittisk författare och journalist att ”Med undantag för Costa Rica har ingen regering den politik som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under två grader, än mindre 1,5 grader.” De flesta länder driver oss mot ruinens brant, under strakt inflytande av storföretagen, menar Monbiot, en av grundarna av motståndsrörelsen i England. Hela artikeln har kunnat läsas i The Guardian.

I Tyskland deltog nyligen 6 500 personer i en aktion för att stoppa ett tåg som transporterade brunkol. Organisationen Ende Gelände (slut på eländen) stod bakom den aktionen.

Lugn vecka har passerat. Nästa fulltecknad och nu, lördag, ska jag sluta snava på dammsugaren som står mitt på golvet för att påminna mig om att göra något åt allt damm och löven som ständigt blåser in. Dags att agera.

Ha en skön helg!

Carin Högstedt

181103

@hgstedt

www.carhog14.se

www.maqt.se

carin.hogstedt@vaxjo.se