En sorgens dag - maken L har lämnat oss
Min livskamrat Lennart, 42 år tillsammans, har lämnat oss och jordelivet. Jag känner att många schockades av beskedet, även vi nära anhöriga! Så här var det:
För drygt tre år sedan fick Lennart diagnosen aggressiv cancer och spridd, så operation var omöjlig. Det hjälpte länge med olika behandlingar och vi levde som ganska vanligt länge. Men på senare tid blev Lennart svagare och cancern spred sig ytterligare. Sedan några dagar var Lennart på sjukhuset och fick mycket god vård. Han var nöjd med att bli omhändertagen av proffs.
Igår hade Lennart besök av min dotter Katrin på dagen. Han var då väldigt pratsam och inget speciellt akut märktes. Jag var där senare på eftermiddagen/kvällen. Jag hade med mig post och tidningar. Han skulle läsa hela natten, sa han. Inget särskilt märktes nu heller. Han planerade som alltid framåt och luftade idéer. Både jag och min dotter kände oss trygga under natten, har vi konstaterat. Kl tio i åtta idag ringer sköterskan Isabelle och säger att Lennart blivit sämre. Jag slänger mig i bilen och det tar väl en kvart, tills jag är på avdelningen. Då är det slut. Isabelle berättar att kl sju ungefär fick han hjälp med morgon- hygienen. Då pratade han och det var inget konstigt. Han var nöjd. 7.30 när hon tittar till honom är han inte kontaktbar.
Jag kontaktar alla mina barn och svärson som bor i närheten. De kommer och vi sitter runt Lennart. Jag ber läkaren Erik berätta för oss vad som hände så plötsligt. Vi förstår inte. Att han var jättesjuk visste vi naturligtvis,men inte att det var så nära ett hastigt slut. Erik förklarar att en plötslig svullnad kan uppstå och påverka andningen. Han tror att det är vad som hänt. Lennart slutade andas. Jag klarar inte de medicinska detaljerna. Isabelle säger att hon höll honom i handen, att han inte hade smärtor och inte ångest. Han slutade som sagt andas. Det går nog så småningom att hämta tröst i detta att han slapp en långsam och plågsam död.
Lennart dog full av liv, trots den eländiga hemska sjukdomen som fanns nästan överallt i kroppen.
Lennarts barn, Camilla och Mattias, är på väg till Växjö. Hans bror Göran kommer i morgon. Vi är många som hjälps åt i denna sorg.
TACK alla för de fina orden ni skickat via SMS och mail, brev och kort, fantastisk värme ni sprider! Speciellt tack till Eva-Britt som talade så fint i Radio Kronoberg!
Carin Högstedt
170917
@hgstedt
carin.hogstedt@vaxjo.se