Nohate, civilkurage, sidensvansar, nysnö, flygblad i 500 brevlådor, lammfärsbiffar
Lördagskväll efter intensiv dag med ärenden på stan, flygbladsutdelning i timmar, en hel skock sidensvansar på innergården och i våra buskar och middag med mina lammfärsbiffar – en av få maträtter jag klarar bra. Min mamma lärde mig aldrig att laga mat. Hon ville inte att jag skulle bli fast i att sköta hushållsarbete. Klokt tänkt. Mammas generation kvinnor hade inte särskilt många val utanför hemmets väggar. Jag har haft stor nytta av att vara lite korkad när det gäller matlagning. Däremot har jag alltid klarat av att sätta på och stänga av tvättmaskinerna, vilket inte är alla förunnat. Tvättmaskinen är en av världens bästa uppfinningar enligt min mening.
Blev sittandes vid TV.n igår kväll efter På spåret och såg fascinerat på ”Vem är rädd för Wirginia Wolf?”, film från, tror jag, 1966 med Elisabeth Taylor och Richard Burton. Wow! Vilken skådespelarprestation av Elisabeth och även Burton! Vilken film! Tror inte jag har sett den tidigare och blev som sagt bara sittande och njöt. –Ja, den är inte romantisk, långt ifrån, men innehåller så mycket mänskligt. Det enda som störde var att i verkligheten hade huvudpersonerna somnat av all spriten som oavbrutet konsumerades och inte kunnat föra något vettigt samtal, men skit samma – filmen kan ses om igen och igen. Tycker jag. Som möjligen har en viss förtjusning i relationsdramer just.
Underbart väder ute idag! Jag hade värmande underställ på mig och var rejält påbyltad – exakt lagom. Inte för varm och frös inte. Snön är på många sätt irriterande men lyser upp och det var stilla och vackert. Inte många ute. När jag började dela flygblad vid 10-tiden var snön ospårad i bostadsområdet jag gick i. En och annan katt, någon fågel hade satt spår men inte mer. Var rädd för att halka på is under snön och tog med en gåstav. Bra! Räddade mig från åtminstone en vurpa på förrädisk blankis under snön.
Såg på facebook igår att branden i Sandsbro skola satt igång hatmeddelanden på nätet. Trodde inte det var sant. Inte en människa jag träffat och pratat med om branden har sagt annat än: Fruktansvärt för trettonåringarna, fruktansvärt för föräldrarna! Inte en enda. Vad är det för människor som drar igång hat på nätet när medmänniskor har råkat så illa ut? Är det proffshatare eller? Tack och lov hade någon person skrivit MOT detta och fått sympatier. Bra! Vi ska aldrig förfalla till dömande och hat. När det dyker upp ska vi säga emot. Civilkurage.
Carin Högstedt
170107
@hgstedt
carin.hogstedt@vaxjo.se