Kulturhistoria, släktrally, skäggdopping, sommar till slut
Hemma igen efter mycket lyckat släktrally, som det nu kallas, med mina bröder med respektive, summa åtta personer. Vi träffade flera gånger människor som kunde berätta och hjälpa oss att få kött på benen. På hemvägen – bara maken L och jag – åkte vi till Koppraböle. (Utanför Fågelfors). Där satt en man, jag träffade honom tidigare denna sommar, nu på lagårdsbacken tillsammans med sin syster som var på besök, och vi kunde reda ut vilket hus min släkt bott i och lite mer. Denne man har sagt att han är ensam kvar i byn. Nu förstår jag vad han menar. I alla andra hus i byn bor inga bofasta. Det är tyskar och danskar. Så ock i det hus ”vi” ägt. Det är nu tyskar som bebor men de är inte där så ofta. Bor i södra Tyskland. Undrar i mitt stilla sinne hur det skulle se ut i byn om inte tyskar och danskar förbarmade sig över dessa fastigheter, som ligger väldigt avsides. Väldigt trevligt med pratstunden och vad bra att få huset utpekat!
Att hitta Gölstugan trodde jag inte var möjligt, men vi hade stora tjocka boken från 1955 ungefär med torp och gårdar i Kalmar län med oss. Där finns Gölstugan med som den såg ut då. Vi snirklar oss fram på liten smal väg och Hermansmåla är byn. Då ser vi huset – det står till och med Gölstugan på en skylt på huset – synnerligen tacknämligt! Det sitter folk i trädgården. Vi stannar och närmar oss. Kan ju skrämma slag på folk när åtta okända dyker upp. Men icke. Det visar sig att här bor fortfarande ättelägg i släkten! Ung man med hustru och två barn. De är intresserade och vi resonerar om namn och årtal och vilken släktrelation vi har. Ska maila det jag vet, som finns i min stora pärm, som jag släpar med mig och kan citera ur, men det krävs tankemöda för att riktigt placera oss och vår relation.
Andra ställen som vi hittar med hjälp av gamla kartor och stora boken är Martinsmåla utanför Bockara. Fint hus som ägaren glömt. Adventsljusstaken kvar i fönstret. Något för en händig entreprenör att ta hand om. Puksjömåla är det värre med. Stort finns hus men ohjälpligt förfallet och långt från civilisationen.
Ibland är det bara en gård eller by vi passerar. Den finns kvar men vi vet bara att här ägde vi en bit jord eller del av ett hemman för länge sedan. Ofta finns gårdarna kvar. Ett exempel är Livemåla. Där bodde Amund, mormors farmors mormors morfar och han dog 16841026. Det gjorde även han hustru. I dödslängden står att han begrovs med hustrun och om henne att hon begrovs med mannen. Orsak? Sjukdom? Brand? Mord? Vet inte.
Stort tack till mina syskon och svägerskor och maken L som hjälpt till att förgylla denna helg som dessutom innebar sommarväder! Det är kulturhistoria vi sysslar med. Vi kör vägar som knappt någon annan vet om, än mindre kör på. Vi går stigar som snart är borta. Vi ser byar som är oerhört levande tack vare eldsjälar, som exempelvis Djupeträsk. Vi ser våra förfäders och mödrars bosättningar och de är allt från ruiner i olika stadier till väldigt finns hus och gårdar eller sommarställen.
Gårkvällen bjöd på värme och vi satt 10 meter från havet. Såg gotlandsfärjan komma in, många andra båtar och en skäggdoppings fiskafänge. Si, det var ett lyckat rally med utgångspunkt Oskarshamn.
Ser att fikonträdet mått väl av lite värme. Hoppas det fortsätter. Får börja morgondagen med bilverkstad. En plåt under bilen lös. Skramlar. Kan ha samband med allt mitt körande på ofarbara vägar med mycket gräs i mitten denna sommar. Eller? I övrigt dra igång det politiska livet. Jag har planer.
Carin Högstedt
1508102