Gäster här, innovationer, julmat, Astrid, Antibes

Så har barn och barnbarn, svärson och hans mamma, moster till barnbarnen lämnat oss efter att ha ätit prinskorv, köttbullar och skinka, precis som sig bör. Vi fikade och tog en rejäl promenad i ett ljust Sandsbro men rejält kallt. Som barn var jag oerhört petigt med maten. Åt i princip bara köttbullar, prinskorv och inlagda rödbetor plus knäckebröd. -Vad åt jag mellan jularna? -Ja, samma saker. Det var ju helt vanlig mat på landet. Skönt att kunna träffas utan stress och prestige med flera dagar ledighet att se fram mot - eller åtminstone mötesfria. Skönt att vara många runt bordet (fast trångt) och använda porslin som normalt står längst in i skåpen.

Vid min ålder har det samlat sig många traditioner kring julen och många julprydnader som pockar på uppmärksamhet. Till innovationerna denna jul hör att fikonträdet (som gången natt fått utstå 10 minus och kanske dödsstöten?) fått några julgranskulor. Och så grävde jag fram en mycket ful julgranskula i form av en fisk -ja, en lien fisk, som jag haft länge. Minns inte om det är arvegods eller auktionsgods eller en blandning. Vi hade  aldrig fisk  i granen när jag var barn. Kulor, stjärnor, änglar och fåglar brukar man se i granen, men en fisk? Vet inte men jag tror denna prydnad kan vara 75 och bort mot 100 år gammal. Nu åkte den fram och upp i ett fönster!

Såg filmen En enkel till Antibes igår eftermiddag. Gillar den verkligen. Helt oförutsägbar! Förutom det lyckliga slutet förstås. Kände igen scener från gamla Antibes. Maken L och jag brukar vistas i Cagnes sur Mère, som ligger ca 10 km från Antibes. En vacker dag började vi gå mot Antibes för att besöka Picassomuseet. Vi kan alltid ta tåget när vi inte orkar gå längre, sa vi. Och gick och gick i hettan. Intressant så länge det är nya vyer. Picassomuseet stängt för renovering. Hittade stationen. en timme till tåget skulle avgå. Vi börjar gå och hoppar på senare, sa vi. Men så funkar inte kroppen. Har man börjat gå så fortsätter man och det blev en rejäl promenad den dagen på asfalt mestadels. Det blev en dubbel till Antibes.

Såg även första avsnittet om Astrid Lindgren. Välgjort, intressant, mycket jag inte visste om Astrid. Härligt att sitta stilla, inte somna, inte avbruten av reklam och se på TV. -Ja, jag har hört talas om SvT Play och att alla program kan ses när man vill... Men jag vet att det blir inte av. Nu ska jag snart se På spåret, med Gudrun Schyman om jag inte tar fel. Bra att det är skillnad på helg och söcken - för min del. Andra må göra på sitt sätt.

Imorgon distriktsstyrelsemöte. Vi måste utgå ifrån att det blir nyval och planera utifrån det.

För 10 år sedan tsunamin, som slog sönder tusen och åter tusentals familjer och relationer. I Sverige bränns en moské och i andra länder förföljs kristna människor. Flickor könsstympas, romer förföljs, mödradödligheten är hög, trots millenniemål. Dags att vända blickarna ut mot hela världen. Är inte partiväsendet i Sverige väldigt introvert. Används biståndet rätt? Går det till kvinnorna? Till hjälp till självhjälp? Till hygien, vatten, barnmorskor, toaletter, företagande? Hur mycket pengar distribueras till organisationer som bevisligen lyckas se människors villkor i en helhet.Ska ta reda på det. Den politiska diskussionen kan ju inte stanna vid att prata om 25 kr minskat bidrag till nyanlända flyktingar/anhöriga. Eller?

God fortsättning!

Carin Högstedt

141226